Little Bee av Chris Cleave (LDR1)

Little Bee kommer som illegal flykting till Storbritannien från Nigeria. Efter två år på en flyktingförläggning står hon plötsligt på gatan utan papper och utan några släktingar att ta kontakt med. Det enda hon har är namn och adress på ett engelskt par som hon träffade på en strand i Nigeria för flera år sedan. Hur dessa historier hänger ihop avslöjas lite om sänder. En bok som griper tag!
/Ylva

”Jag ska egentligen inte jobba här” av Sara Beischer (LDR1)

Boken handlar om Moa 19 år med skådespelardrömmar. Moa  har tagit sig till Stockholm för att förverkliga sina drömmar. Det är där de stora möjligheterna finns. För att försörja sig, arbetar hon som timvikarie på äldreboendet Liljebacken.

Tycker att det är ganska äckligt med de gamla som kissar på sig och måste ha blöja. Som måste ha hjälp med det mesta. Kan inte förstå att det finns de i personalen som verkar trivas med att hjälpa och vårda .

Efterhand förändras dock  Moas syn på sitt jobb och hon börjar trivas. Hon blir fäst vid gästerna på Liljebacken. Kör ut en sväng med Gullan i rullstolen, trots att hon egentligen inte har tid.

Har inte bråttom att komma iväg, så fort arbetsdagen är slut.

Jättefin berättelse!

/Janet

Tyst i klassen av Björn Ranelid (LDR1)

Familjen Lilja består av fadern Oskar, modern Karin, sex söner och fosterdottern Kristina. De bor i det som i folkmun kallas Hollywood, i Malmö. Där bor de sämst bemedlade, där bor det s.k. patrasket.

Oskar Lilja jobbar som gårdskarl. Han super, bråkar och bär sig åt.

Det är Karin Lilja som är klippan i familjen. Hon sköter om barnen och hemmet. Dessutom har hon städjobb. Sönerna har svårt för sig i skolan.

Däremot är fosterdottern Kristina mycket begåvad och det är framför allt hennes historia, som boken berättar.

”Tyst i klassen” är en mycket  fin och empatisk skildring av en fattig familj i Malmös arbetarkvarter från mitten av  1940-talet och fram till idag.

Jag tyckte mycket om den.

/Janet

Simon och ekarna av Marianne Fredriksson (LDR1)

Simon och ekarna är just nu bioaktuell.  Jättefin skildring av Simon och människorna runt omkring  honom, hur de känner och tänker och undrar..

/Janet

Världens ensammaste plats av Staffan Malmberg (LDR1)

En nyinflyttad låntagare rekommenderade denna bok till mig, och jag kan bara hålla med om att det är en mycket tänkvärd och fin historia.

Bokens fem huvudpersoner presenteras i början med namn, kön, IQ, utseende på en niogradig skala, årsinkomst, ordförråd och tid sen beröring i dagar mätt.

De är alla på något sätt med i samma grupp. Hur detta kommer sig får vi inte riktigt reda på. De har alla bekymmer med sin ensamhet och man kan anta att det är en slags samtalsgrupp. Då det saknas ledare för gruppen, så blir det inte mycket med samtalandet till att börja med. Efterhand lär man känna personerna och inser att det är många olika vägar som kan leda till att man hamnar i tillstånd som är svåra att hantera.

Trots ett känsligt och svårt ämne så är boken humoristisk och fyndigt skriven.  Man blir upplyft av att läsa den.

/Pia

Bedragaren av Damon Galgut (LDR1)

Jag tyckte mycket om den. Skildrar ett sydafrikanskt samhälle idag. ”Den gode doktorn” är en annan roman av samma författare. Också mycket läsvärd!

/Janet

Mörk jord av Belinda Bauer (LDR1)

Steven är en tolvårig pojke som lever ett rätt så torftigt och glädjelöst liv tillsammans med sin mamma, mormor och lillebror. Familjen lever i skuggan av det brott som begicks för många år sedan, nämligen att Stevens mammas bror blev dödad av en pedofil, när han var i samma ålder som Steven är nu. Sedan dess står mormor i ett fönster och väntar på den försvunna sonen och Stevens mamma har sedan den tragiska händelsen tagit sig an livet med plikt, ilska och bitterhet. Morbroderns kropp har aldrig återfunnits men man tror att den ligger nedgrävd i heden där man hittade andra barn som föll offer för pedofilen. Stevens privata och hemliga uppdrag är att varje dag gå ut på heden för att gräva. Han har räknat ut att om han hittar morbroderns kropp så kommer mamma och mormor att bli glada igen. Det här är en spänningsroman som är skriven helt ur 12-åringens perspektiv. Man får även följa pedofilens tankar, göranden och låtanden. Trots att det inte är någon deckargåta är den mycket nervkittlande. Boken är Belinda Bauers debutroman och hon vann det prestigefyllda priset "The gold dagger" 2010. Jag, som tröttnat rätt rejält på alla spänningsromaner, ger denna bok högsta betyg, främst för det ovanliga och konsekventa berättarperspektivet.
/Ylva