Böcker som blivit film

Ja, det var temat för bokcaféet den 19 februari på huvudbiblioteket i Kalmar. Vi kunde konstatera att det finns oräkneliga böcker som blivit film och inte alla är lika bra som boken. Men ibland kan filmen vara bättre än boken. Thomas tyckte t.ex. att Gudfadern-filmerna var ett exempel på det. Böckerna skrevs av Mario Puzo och filmerna regisserades av Francis Ford Coppola.



Ylva berättade om en bok som har filmatiserats och även skrivits om många gånger: Stolthet och fördom av Jane Austen. I några böcker och filmer har man roat sig med att göra om grundhistorien ganska rejält som i Stolthet och fördom och zombier av Seth Grahame Smith


eller i miniTV-serien Lost in Austen där huvudpersonen Amanda, som lever i vår tid och är helt uppslukad av Stolthet och Fördom, helt plötsligt finner en magisk dörr som leder henne rätt in i boken, med dess personer och miljöer.


De flesta filmatiseringar följer dock bokens handling mer troget. En av de mer uppskattade versionerna är BBC-serien från 1990-talet med Colin Firth i rollen som Mr Darcy.

Det finns böcker som inte bara blivit film utan tagit vägen om teatern och musikalscenen också. Exempel på det tog Eva från Bilda upp: Victor Hugos roman Samhällets olycksbarn sattes först upp som musikal på 1980-talet och framåt på en mängd scener och nu har den precis gått upp på biograferna i en film regisserad av Tom Hooper.


Ett annat exempel är Utvandrarsviten av Vilhelm Moberg som först filmatiserades av Jan Troell och som 1995 blev musikalen Kristina från Duvemåla, skriven av Björn Ulvaeus och Benny Andersson. Vi lyssnade även på en sång från musikalen som ett exempel på hur väl man i sångens form lyckats överföra Vilhelm Mobergs språk och känsla när han beskriver Kristina.


Nästa Bokcafé på huvudbiblioteket blir tisdag 19 mars kl. 15.00: Tusen olevda liv finns inom mig. Om bl.a. Tomas Sjödins bok med samma titel. Vad hade hänt om livet tagit en annan vändning?

Välkomna!
/Ylva

Är boken bättre än filmen?

På tisdag, 19 februari, blir det bokcafé igen i stadsbibliotekets samlingssal kl. 15:00. Den här gången pratar vi om filmatiserade böcker och jag kan redan nu utlova allt mellan bilderböcker och Odysséen! Fri entré, ingen föranmälan och fika finns att köpa för en billig peng. Ta gärna med dina egna boktips om du vill.

Välkommen!

/Emmely

Jerusalem i litteraturens värld

Tisdagen den 22 januari var det premiär för stadsbibliotekets bokcafé, som vi anordnar i samarbete med studieförbundet Bilda. Vi kommer att träffas en tisdag i månaden hela våren för att prata om böcker och fika tillsammans.

Temat för detta första tillfälle var Jerusalem – i litteraturens värld och i verkligheten. Daniel Braw, som tidigare har bott i Jerusalem, tipsade oss om tre böcker om staden. Dels den i princip allomfattande Jerusalem: biografin av Simon Sebag-Montefiero. Till grund för boken ligger nytt arkivmaterial, aktuella forskningsrön, familjearkiv och egna studier. Daniel tipsade även om Till Jorsala av Robert Murray och så Bonniers kulturguide Det heliga landet.

Eva Danielsson, konsulent på Bilda, pratade om och läste ur Morgon i Jenin av Susan Abulhawa, En berättelse om kärlek och mörker av Amos Oz samt Jerusalem av Selma Lagerlöf. Eva pratade bland annat om föreställningen om och förväntningarna på den heliga staden, där ett stycke ur just Lagerlöfs Jerusalem skildrar problematiken med att uppnå en fullkomligt helig upplevelse.

Det blev också tips från bibliotekets personal, om allt från deckare till broderier. Helena pratade om Nomi Eves släktkrönika Citruslunden som skildrar sex generationer i en judisk familj från början av 1800-talet till nutid. Ett annat tips från Helena var Kvinnan i Jerusalem av Abraham B. Yehoshua, där en kvinna dödas vid ett självmordsattentat i Jerusalem och ingen tycks sakna henne. En journalist börjar nysta i det hela och i takt med att bilden av kvinnan växer fram fängslas han av hennes dramatiska öde.

Själv tipsade jag om Reidar Jönssons nyutgivna Vad mitt öga såg, där två äldre herrar har tröttnat på tillvaron och bestämmer sig för att ta livet av sig genom att se till att de hamnar i skottlinjen mellan israeler och palestinier. Jag tipsade även om Sam Bournes Det sista testamentet, en deckare med trådar som leder oss flera tusen år tillbaka – något för den som gillade Dan Browns Da Vinci-koden.

Det sista skönlitterära tipset var På flykt från ett sorgebud av den israeliske författaren David Grossman. Här skildras dels det israeliska vardagslivet i skuggan av ett evigt krig, och dels en mors förtvivlan över att inte kunna beskydda sitt barn som tjänstgör på fronten.

Avslutningsvis så visade vi en kul bok som vi hittat i magasinets gömmor – Jerusalem i korsstygn och broderi, med bilder, beskrivningar och detaljerade instruktioner för att brodera18 olika platser i staden.

Nästa cafétillfälle blir den 19 februari, kl 15.00 i stadsbibliotekets samlingssal. Då pratar vi böcker som har filmatiserats. Varmt välkomna!

/Emmely

Jag ringer mina bröder av Jonas Hassen Khemiri (LDR1)

Hela boken utspelar sig under 24 timmar då

Amor vandrar omkring i Stockholm ett dygn efter terrorbombningen 2010. Han är ombedd av en släkting att byta ett trasigt borrhuvud och sedan skicka det till det land där släktingarna håller på att bygga ett hus. Men Amor är förvirrad och rädd. Han känner sig iakttagen och förföljd, han ringer sina bröder (kompisar) för att uppmana dem att ligga lågt, att inte klä sig för utmanande, att inte verka misstänkta. När Amor går på stan känner han att polisen spanar på honom, han tycker sig höra dem prata i sina walkietalkies när de iakttar hans minsta rörelse.
Romanen är skriven i ett rappt tempo och med ett helt fantastiskt språk. Som läsare vet man inte vad som verligen händer och vad som utspelar sig i Amors inre. Ringer verkligen hans döda mormor upp honom på mobilen? Stalkar han verkligen sin tjejkompis som han varit förälskad i sedan barndomen? Flera skribenter har tyckt att den här boken borde delas ut gratis till alla - eller köpas in av alla högstadieskolor för att tas upp och pratas om. Jag håller med - läs den här boken! Och lämna gärna en kommentar här i bloggen när du läst den och berätta vad du tyckte! / Helena

Bibliotekets adventskalender!

Från oss alla till er alla-  en riktigt god jul!

 

/Hela personalen på Kalmar stadsbiblioetk

 

Bibliotekets adventskalender

23 december

 

Delphine de Vigan : No och jag

Lou är en väldigt intelligent ung tjej vars liv inte är helt enkelt. Nyligen gick hennes lillasyster bort och sedan  dess har hennes mamma varit djupt deprimerad. I skolan får hon en uppgift : hon ska hålla ett föredrag  om hemlöshet och tänker därför hitta någon som är hemlös som hon kan intervjua. Det är så hon träffar No, en tjej som bor på järnvägsstationen. De träffas, Lou får sina intervjuer, hon blir klar med skolarbetet - men kan inte släppa tankarna på No som fryser och har det svårt. Hon tar kontakt igen - och låter No  flytta hem till sig. Det här låter kanske lite dystert - men detta är en väldigt varm och intelligent berättelse! Den beskriver hur svårt det kan vara att hjälpa någon och att saker aldrig är riktigt så enkla som man skulle önska.. En jättefin bok som ger många tankar - perfekt som julläsning! / Helena

Bibliotekets adventskalender

22 december

Sami Said : Väldigt sällan fin

Sami Said debuterar med den här både roliga och sorgliga boken om Noah, en ung kille som kommer som ny student till Linköping. Han har sitt ursprung i Eritrea och har fått med sig hemifrån en stolthet över sitt ursprung och sitt land - men också en stark misstänksamhet mot resten av världen... Han vill helst vara för sig själv och studera religionsvetenskap och sitt lands historia. Han har väldigt strikta regler och vill följa islams lagar. Därför försöker han undvika studentlivets faror som musik, umgänge med svenskar - och, förstås - kärlek... Men trots dessa ambitioner så finns det människor som envisas med att komma honom nära! När han under lovet åker till Eritrea så blir det ännu svårare för honom att identifiera vem han egentligen är och var han hör hemma. Sami Said berättar sin historia (som känns väldigt självupplevd, huvudpersonen har stora likheter med författaren) med en helt egen ton och med massor av torr humor. //Helena